Det är mycket nu – både på jobbet, hemma och i magen. Fast jag trivs väldigt bra med tillvaron som det är – älskar när det händer mycket och känslan att finna lugnet i kaoset är magisk. Och det där med att finna lugnet eller finna vardagslyxen när livet snurrar fortare och fortare tror jag är superviktigt, för det är när man glömmer bort sig själv och inte känner efter hur man mår som det ställer till det för många. Tror jag i alla fall.
I helgen var Ulf och Elliot på bio, dem såg Lassemajas detektivbyrå – en film som var bra men nästan på gränsen till för läskig tyckte Elliot. Jag passade på att träna yoga (Simon sov middag) innan jag plikttroget tog fram laptopen och skrev en förstudierapport.
I onsdags var det tjejmiddag igen, årets första. Tänk att vi har haft våra regelbundna middagar i 2,5 år nu och tänk om vi då hade vetat hur bra dessa middagar skulle vara för oss. Kvalificerad tjejsnack är livsviktigt, märkligt att ingen professor har gjort någon avhandling på detta än.
I helgen är det vila som gäller. Elliot och hans kompis Arvid pratar om att Arvid ska sova över hos oss, vilket vore jättetrevligt. På söndag ska vi förmodligen ta oss en tur till Akvariet och titta på sjöhästar, hajar och annat som kan tänkas finnas där.
Hur stressigt dagarna än ter sig har jag ett par pausknappar som jag försöker trycka på varje dag, kanske inte alla på samma gång… Varje morgon tar jag mig ett glas espresso med mjölk i, det blir startskottet för en ny dag. Det är då jag bestämmer mig för att just den här dagen bara ska bli jättebra, vad som än händer. På kvällarna, när Ulf nattar barnen fyller jag badkaret med vatten och droppar i några droppar med lavendelolja. Doften av lavendel är något av de ljuvligaste dofterna som finns, jag har det som olja, i duschcremen, i strykvattnet och på somrarna har vi en liten dunge med lavendel i rabatten. Och min tredje pausknapp är förstås yogan. Yogan påminner mig om att leva i nuet och att livet inte handlar om någon kamp, det handlar om att ta tillvara vad som är viktigt för dig och att uppleva det NU. Har du tänkt på vad som är viktigt för dig? Och varför det är så viktigt? Och hur tar du hand om det? Eller tar du det för givet?
