Hjälp! Vi är på ett 6-årskalas!!!

8 06 2009

DSC_0321

Lugnet före stormen.

Elliot hade sitt kalas i går och jag tror inte att det är först nu som Ulf och jag börjar återhämta oss. Nog för att vi tycker om att ha huset fullt med barn, men det kan faktiskt bli för mycket av det goda. Det som räddade oss och radhuset var förmodligen det fina vädret, efter presentöppning, fika och skattjakt var det utomhuslekar. Ulf tog barnen till Lilla ängen medan jag tog en chockad Simon under armen och flydde upp till övervåningen, där stängde vi in oss och var knäpptysta tills alla 6-åringar var bortforslade. Ensamma kvar i huset pustade vi ut och Simon fann tillräckligt med ro för att kunna somna gott med sin fina gräsklippare i famnen. Axel sov igenom hela kalaset, han vaknade inte ens av allt blåsande i partytutor.

DSC_0322

En bild må säga mer än tusen ord men kan inte återge ljudet av 11 partytutor.

DSC_0332

Elliot ville inte ha tårta utan ett glasståg.

DSC_0333

På kalaset fanns det, märkligt nog, barn som inte tyckte om glass – men dem gick i stället loss på pops:en.

DSC_0338

Efter fikat var det dax för skattjakt. Första brevet låg i Elliots brevlåda från Bruka, därifrån skulle dem söka efter en svart sko där det andra ledtrådet skulle finnas… sista ledtråden ledde dem till päronträdet där en pil pekar ut riktningen där godiset var gömt.

DSC_0349

Eftersom alla redan var ute var det efter skattjakten läge att leka på Lilla Ängen. Spökboll och fotboll var det som stod på schemat.

DSC_0339

Simon sov gott tillsammans med sin nya gräsklippare.

DSC_0345

Axel sov gott genom hela kalaset, den fina bodyn fick han av faster Malin och farbror Andreas.

Nästa år hyr vi troligtvis in oss på ett närbeläget lekland.






Första bvc-besöket

3 06 2009

DSC_0271 DSC_0281

I går var vi på första bvc-besöket och Axel var exemplarisk på kontrollen; gripreflexlerna var välutvecklade, han var stark i nacken och kunde ”gå” om man höll honom upprätt. Efter viktnedgången, som alltid sker efter förlossningen, är han nu nästan tillbaka på födelsevikten:

090525: 3795g

090528: 3460g

090530: 3564g

090602: 3712g

Nästa besök på bvc blir nästa fredag och då ska Simon med för en 2-årskontroll, som om det inte var nog ska Elliot träffa läkaren samma dag för att utreda om han är allergisk mot nötter och hundar.





Nygammalt paradis

19 05 2009

DSC02966

Elliot är ett år gammal och är fantastiskt lycklig över att kunna springa fritt på den stora tomten.

DSC02974

Lillstugan – där vi kommer att husera i sommar

Förra veckan berättade Ulfs föräldrar om den underbara nyheten att dem har köpt den stuga som Ulfs pappa växte upp i. Ulfs pappa flyttade till stugan då han bara var 8 månader gammal och han har många fina barndomsminnen kopplad till huset och området.

Förutom två snabbvisiter, har jag bara besökt stugan i samband med en släktträff som gick av stapel sommaren 2004. Vi var över 70 personer på släktträffen och de (Ulfs pappa med syskon) som arrangerade kalaset hade ställt upp ett tiotal husvagnar på tomten. Ett underbart kalas som vi alla minns med värme.

DSC02976

Fiskdamm på släktträffen 2004

DSC02971

Ett stenkast från stugan finns möjlighet att meta tillsammans med en liten unge som inte alls vill sitta still…

Ulfs föräldrar åker upp i mitten på juli för att fixa lite, för oss kändes det självklart att vi också skulle ansluta oss. Sagt och planerat – från att inte ha några som helst sommarplaner har vi nu bestämt att vi ska tillbringa 1-2 veckor i Piteå. Det kommer att bli en roadtrip med massor med pauser (för barnens skull), senast vi bilade upp gjorde vi en övernattning i Umeå vilket var kanontrevligt. En positiv bieffekt av att pausa ofta är att man kan försöka göra det vid lämpliga loppisar och gårdsauktioner.





Riddarlördag

9 05 2009

DSC_0007 copy

I dag har vi besökt Bokslukaren som hade temalördag och där temat var riddare. Barnen fick höra en massa matnyttigt om riddare, det runda bordet och enhörningar. Efter berättarstunden fick de barn som ville prova en alldeles äkta riddarrustning och bli dubbade till riddare.

Elliot fick även välja en riddarfigur (=tidig födelsedagspresent från faster Brita). Simon var dock inte lika fascinerad av riddare och valde ett Max-pussel (=sen födelsedagspresent från faster Brita).

DSC_0020

DSC_0019





Dagens ord: Nej, tack!

6 05 2009

dsc_0068-copy

Simon svänger som sagt var med nya ord och uttryck hela tiden, i går pekade han på allt som fanns uppe i himlen och sa ”Högt”. I dag säger han ”Nej tack!”  till allt utom kakor och pastahjul.





Bröllopsdag

6 05 2009

dsc_0058

I går firade Ulf och jag två år som gifta, nu firade vi kanske inte så mycket. Men lite praliner till kaffet blev det i alla fall och så hämtade vi hem den stora, fina klockan som jag beställde från Par Courrier.

dsc_0066

Vackra blommor från min älskade man.

dsc_0060

Underbaraste Elliot så som han såg ut i somras, nyklippt och fin. Och så min brudbukett med cremevita rosor och lila prärieklockor.





Sambo-bröder

6 05 2009

dsc_0043

Ulf läser godnattsaga för Simon.

För att det inte ska bli allt för stor omställning för Simon när bebisen kommer har vi redan nu låtit lilla storebror Simon bli sambo med stora storebror Elliot. Än så länge får Simon dock hålla sig till godo med att sova på en madrass på golvet, detta eftersom jag inte har haft tillräckligt med energi för att måla om växasängen (från furu till vitaste vitt) och Ulf har inte haft lusten eftersom han gärna vill att familjen ska umgås då det väl är helg. Fullt förståeligt och jag föredrar också att mysa med hela familjen än att någon ska ödsla tid på att måla om en gammal säng.

Barnen har nu sovit tre nätter tillsammans och det har gått ganska bra. Elliot, som verkligen är världens bästa storebror, har sovit bredvid Simon alla nätter för att Simon ska få en mjuk inskolning och känna trygghet. Ulf och jag blir nästan rörda till tårar då vi på kvällarna hör hur Simon vaknar till, blir ledsen och sekunden därpå hör hur Elliot försäkrar lillebror att allt bara är bra och att storebror finns där hela tiden och så stryker Elliot Simon på ryggen tills Simon blir lugn och somnar om.

På morgonen blir jag dessutom väckt på det underbaraste sätt när jag hör barnens glada tjatter i superhjälterummet. De brukar ligga och prata och busa med varandra i tio minuter innan Elliot bestämmer att det är dags att stiga upp. Då kommer dem in till mig och säger ”God morgon” och berättar att dem tänkte gå ned och titta på barnprogram men att jag får vakna i min egen takt innan jag behöver göra frukost till dem.

dsc_0054

dsc_0052

Nya pennor, kritor och massor med ritpapper, det är viktigt att sambolivet får en fräsch start och att det ska kännas kul att flytta ihop.

dsc_0047

Skoförvaring som blev pyssel- och bokförvaring. Jag kommer att pynta till lite extra genom att skriva/måla på respektive låda. Alltså, när jag har mer energi.





Simon says

29 04 2009

dsc_1060-copy

Simon fokuserar just nu på att lära sig att prata och han gör det alldeles galant. Varje dag är det nya ord och nya 2-3-ordsmeningar.

Nyheter i ordförrådet:

  • Bubbla
  • Pappahoon = makaron
  • Korv
  • Koja
  • Hejilott = Elliot
  • Bopbil = sopbil
  • Täckbark
  • Gott

Meningar:

  • Min plats
  • Hej då pappa stol, hej då mamma stol, hej då min stol… – han säger hej då till allt möjligt när han ska i väg någonstans
  • Tulla potta =”Tullas potta”, hans favoritbok just nu
  • En till




Vecka 35 +2

23 04 2009

rasslet_page_0

Det är inte så att jag har gett upp, men det är inte långt ifrån. Senaste tiden har jag haft full sjå att hålla koll på Gravidmonstret. Ingen går säker i hennes närhet -  inte barnen, mannen, kollegor, släkt, vänner eller ens främlingar. Hon gav alldeles för en liten stund sedan tanten på thai-takeaway en mördarblick när hon frågade mig om jag var från Thailand.

När gravidmonstret inte håller igång är jag mer eller mindre helt utslagen. I går var jag tvungen att ta en sen middagslur och då jag var ensam hemma med barnen lovade Elliot att han skulle hålla ställningarna medan jag tog mig en powernap. Ungefär en timme senare vaknar jag av att det var obehagligt tyst hemma. När jag kommer ned till undervåningen kommer jag på Elliot ståendes på diskbänken (vi har flyttat upp godisgömman till överskåpen) med nävarna fulla med godis.

-Mamma, nu är vi faktiskt HUNGRIGA!!! Du måste göra middag BUMS! Och jag menar BUMS! Jag vill förresten ha bakad potatis till middag. Säger han något skamset och hoppas att han inte ska få bannor för godiset – något han förstås inte får eftersom han bara är fem och jag som är mamma låg och sov. Men så gick jag in i vardagsrummet och där finner jag en Simon som nöjt sitter och tittar på Bolibompa med benen totalt tatuerade med en kulspetspenna.

-Bil!! säger han nöjt och pekar på en liten bil (mycket fint ritat by the way) strax under knäet.

-Ellliot!! ropar jag. Varför är Simon tatuerad?

-Men har du sett… tänk vad den ungen kan hitta på! utbrister Elliot.

-Elliot… Simon har inte lärt sig rita bilar än.

-Har han inte? Oj, då…






Det går, det går!

13 04 2009

dsc_0791-copy

Det härliga med den ljusa tiden är att vi hittar på saker efter middagen – det kan bli lekpark, promenad eller en påhälsning hos grannen. Just i kväll skulle Elliot få träna på cyklandet. Men först värmde vi upp med att gunga.

dsc_0807-copy

När skrattet fanns nära till hands var det dags att hoppa upp på cykeln…

dsc_0875

dsc_0963-copy

dsc_0965

Det går! Det går! Nu cyklar jag som ingenting!!!

dsc_0975-copy

Simon trodde att det var en ny lek det här med att springa bakom Elliot när han cyklar och till slut var han helt enkelt tvungen att sätta sig ned och vila benen.





Påskpyssel

9 04 2009

dsc_0726

dsc_0730

dsc_0709

I dag har barnen fått pyssla. Elliot målade ägg och Simon pärlade.





Hälsat på en sprillans ny bebis…

3 04 2009

…är vad jag har gjort i dag. Liam är drygt två veckor gammal och trots att jag vet att han är stor tyckte jag att han var så liten så liten. Sedan kom jag på att när vi får vår bebis kommer han/hon att var ett kilo mindre (som tur är!) och det känns helt enormt märkligt att en människa kan vara mindre än Liam. Just nu är han det minsta och sötaste som jag kan tänka mig en människa kan vara.

Från en liten kille till en annan – Simon. Ulf och jag har insett att det är Simons olycksfallsförsäkring som i längden kommer att vara mest prisvärd. Nu när våren har tagit oss i sin ljuvliga famn har Simon premiäråkt trehjulingen och ni som vet hur vi bor känner till att precis innan tomtgränsen går en liten sluttning som avslutas med taggiga rosenbuskar. Simon satte sig på trehjulingen, styret vände han så att den blev helt bakochfram, sedan sparkade han sig fram till sluttningen och när cykeln började rulla ned mot de taggiga buskarna lyfte han benen – för att inte bromsa farten. Och jag lovar er att det var i sista sekund som Ulf fick tag i cykelflaket och förhindrade ett smärtsamt avslut på cykelturen. Simon skrattade lyckligt då cykeln rullade nedåt och tittade förvånat på Ulf när han abrupt avslutade den hisnande färden. Det är tur att sonen är superförsäkrad.





Simon 2 år

26 03 2009

dsc05138

I lördags fyllde Simon 2 år och det har vi firat i dagarna tre eftersom jag inte orkar med allt för många människor åt gången (mitt energiförråd är numera ytterst begränsad). På fredagen firades det med farfar och farmor, vi var hos dem eftersom farmor har opererat foten och tar sig ingenstans. På lördagen kom mormor, moster och hennes kille över på lunch. Eftersom mormor hade ordnat med lunch var mitt engagemang minimal vilket var väldigt skönt. Så blev det söndag och då var det gudföräldrarnas tur att hylla 2-åringen. Mitt under lunchen ringde Fotbollsmicke och undrade om han, lilla Elsa och Gamba fick komma och hälsa på, vilket dem naturligtvis fick.

Simon verkade inte riktigt förstå helgens ståhej, men tyckte förstås att det var ganska trevligt att äta en massa kakor och dricka saft i mängder och så presenterna… men klart nöjdast verkar han vara över kungakronan som han fick av dagis på måndagen. Han bär den med mycket stolthet och de som möter oss på Ica kan inte låta bli att le över den stolta lilla kungen.





…och så var det söndag igen…

15 02 2009

dsc_0815

På söndagar är det jag som stiger upp med barnen och alltså är det jag som fixar frukost. Medan Ulf alltid gör amerikanska pannkakor på lördagsmornar brukar jag variera lite beroende på vad vi har hemma. Ibland blir det fattiga riddare, andra gånger fruktsallad men just i dag blev det nybakta gifflar. Tyvärr tyckte inte barnen att sesamfröna var någon höjdare och nöjde sig med knäckebröd och choklad.

Efter frukosten gick vi ut på sjön för att Ulf och Elliot skulle få prova sina nya skridskor. Elliot var riktigt spänd eftersom det här var första gången sedan han var tre år som han skulle få åka. Då han var tre var han en ranglig liten bambi. I dag stapplade han på riktigt bra och trots att det blev en del bump på isen hade han gott mod och kunde efter en timma ta några få skär och även stanna.

dsc_0816

dsc_0836

skridskor

På eftermiddagen fick vi besök av Konrad, som vi faktiskt mötte när vi var ute och åkte på isen. Killarna lekte på bra och Simon var imponerad av precis allt som de äldre killarna gjorde. Eftermiddagen avslutade jag med att baka nonstop-kakor.

dsc_0853

Nonstop-kakor 25-30st

125g smör

3dl socker

2 ägg

2tsk vaniljsocker

4 1/2dl mjöl

1dl kakao

1tsk bakpulver

1tsk salt

Nonstop

Gör så här:

Sätt ugnen på 175 grader

Vispa ihop smör, socker, vaniljsocker och ägg.

Rör ihop mjöl, kakao, bakpulver och salt i en annan skål.

Häll ned mjölblandningen in äggsmeten och vispa till en kakdeg.

Gör en eller två rullar av kakdegen, plasta in dem och låt dem stelna något i frysen (5-10 minuter).

Skiva rullarna i 1,5-2 cm breda skivor. Lägg dem glest på en plåt, dem kommer att flyta ut lite. Tryck i 3 nonstop i varje kaka.

Grädda mitt i ugnen i ca 12 minuter. Låt kakorna svalna på galler.





Lugn helg

18 01 2009

frukost

Den här helgen har varit en mycket lugn sådan. Simon har varit sjuk i veckan och rosslet med feberpendling vill inte riktigt ge med sig, vi såg framför oss en hel helg där vi skulle vara instängda hemma eftersom sonen inte hade ork eller humör för någonting. Men igår ringde jägaren och meddelade att han kunde leverera ett rådjur till oss, vilket gav lite spänning i tillvaron.

Ulfs föräldrar var lika nyfikna som vi på vad vi skulle få levererat och bjöd in oss på en middag – vi stod för köttet och dem för tillbehören. Detta passade oss väldigt bra eftersom vi var helt matta av Simons gnyende och Elliots rastlöshet. Väl hemma hos farfar och farmor kvicknade Simon så småningom till och blev en mycket piggare kille och Elliot, som alltid trivs där, var nöjdast i stan. Några andra som var nöjda var Ulf och hans pappa som utövade sin manlighet genom att med sågen dela rådjuret i mindre bitar som var lagom för frysen.

Kvällens meny blev denna:

Förrätt – Löjromstoast med bubbel

Varmrätt – Rådjurssadel med hasselbackspotatis och kantarellsås

Efterrätt – Dajmglass

Efter middagen fick vi den där fantastiska frågan som man inte tror att man ska få, speciellt med tanke på Simons instabila tillstånd som kan innebära minimalt med sömn. Farmor frågade alltså oss om vi inte skulle ta och låta barnen sova kvar… Ett fantastiskt erbjudande eftersom Simon då har varit sjuk i princip hela veckan och vår nattsömn har varit så fragmenterat att den känns som en myt.

I dag, söndag, hade Ulf och jag en mycket lyxig frukost med smoothie och morgontv (ingen Bolibompa – det är sann föräldralyx) innan vi hämtade barnen och tog oss en sväng förbi Zandvoort för att spana in deras rea. På Zandvoort insåg vi hur sugna vi var att förnya vardagsrummet med ny soffa, bord, golvlampa samt lite annat som kan förhöja stämningen i ett vardagsrum. Men det blev ingen shopping i dag utan vi avvaktar till bättre tider.

Efter att ha speedspanat på Zandvoort mötte vi upp Ronnie, Matilda och Joel på lunch med efterföljande fika. Simons humör hade än en gång fått sig en dipp och vi var mycket tveksamma om han skulle klara av julgransplundringen som mitt jobb hade ordnat. Vi bestämde oss ändå för att åka till Skepparholmens konferens för att åtminstone aktivera Elliot. I värsta fall skulle vi väl få åka hem.

På julgransplundringen hände det så mycket att Simon kom av sig lite och kändes mycket bättre än han hade gjort tidigare. Eftermiddagen bjöd på filmvisning, pyssel, fika, dans runt granen OCH Mr Dannyman. Mr Dannyman är trollkarlen som vi gav till Ronnie och Matilda i bröllopspresent.

Hemma igen gjorde jag buljong av lite rådjur, detta innebar naturligtvis att vi åt nudelsoppa till middag. En sak kan vi alla fall konstatera – våra barn gillar rådjur.

Nu tar både Ulf och jag igen oss, vi njuter av den där stillheten som råder när barnen precis har nattats. Det är ljuvligt till tusen.

I morgon är det jobb som vanligt, Simon ska dock hållas hemma men han kommer att vara med farmor – vår sanna vardagshjälte. Själv jobbar jag halvdag eftersom jag på eftermiddagen har fått en något tokig tid för barnmorskebesök. Appropå barnmorska förresten så börjar jag hos en ny från och med i morgon. Lena, som jag har haft med både Elliot och Simon, har blivit långtidssjukskriven och eftersom jag egentligen inte tycker att den mvc som jag går på är speciellt bra kände jag att det var lika bra att byta. Från och med i morgon kommer jag att gå hos Privata Barnmorskor på Östermalm, det känns som att dem har samma filosofi som jag när det gäller mödravård. Ett annat plus är att man blir prioriterad plats på Danderyd även om man har en s k komplicerad graviditet – jag kommer dock försöka få till en igångsättning även denna gång. Men om det inte går känns det tryggt att veta att vi i alla fall inte behöver åka utanför Stockholm om det skulle vara en förlossningsboom när det är dags för oss.

Nu ska jag skriva en lista på alla böcker som jag hoppas kommer på rean nästa månad… I love bokrean!





Fredagsmys

10 01 2009

fredagsmys

På lunchen pratade vi om fredagsmys. Har man det och hur gör alla? Vi har (nästan) alltid fredagsmys med Ulfs föräldrar, något som har pågått i princip sedan Ulf flyttade hem ifrån… dvs blev sambo med mig. Innan barnen kom kunde vi bli bjudna på avancerade rätter som svärmor fått span på när hon tittat på något matprogram (ceasarsalladen hon gjorde en gång är fortfarande den bästa ceasarsalladen jag någonsin ätit), till det blev det alltid en delikat efterrätt som hade tillagats efter konstens alla regler.

Men så poppade barnbarnen upp, en efter en och då blev middagarna inte lika avancerade men fortfarande lika goda och piffiga.

För barnen är fredagsmyset ett tillfälle att få umgås lite extra med farfar och farmor, Elliot brukar dessutom passa på att sova över och på så sätt tanka uppmärksamhet (vilket inte alltid är så lätt när man är storebror). För Ulf och mig handlar det om att få landa efter en arbetsvecka. Jag brukar inte säga så mycket, mest halvsova tills jag har fått mat och sedan blir jag autistiskt avskärmad och sluter mig i min hörna på soffan med ett korsord. Under tiden ger Ulf sina föräldrar en catch-up på vad som händer inom nanomekanikens värld.

När barnen har rosentrötta kinder och Ulf fått veckans whiskey med sin pappa packar vi ihop oss och åker eller går hem. Elliot lämnar vi kvar och innan lillebror hinner trycka på hissknappen hör vi hur han ber om att få sig en skinksmörgås och ett glas mjölk. Samma sak varje fredag.





Go’natt!

8 01 2009

nattning





Skrämmande matkultur

8 01 2009

Allt om barn kan man läsa om en studie om barnfamiljers syn på matlagning. Jag /vi kanske är väl präktiga med våra matlistor och veckohandlingar (det är ju faktiskt fullt möjligt att vara extrem åt båda håll), men faktum är att det är just planeringen som räddar oss från helfabrikat och sönderprocessad mat. Visst händer det att även vi använder oss av färdigköttbullar och det finns faktiskt ett paket fiskpinnar i frysen om krisen skulle vara ett faktum. Men vi tar oss oftast runt hellhour tack vare planeringen, det mesta som vi lagar till vardags svänger vi (vare sig det är Ulf eller jag som lagar mat) ihop på ca 20min inklusive dukning.

Fuskmat för oss: något storkok som vi har i frysen. Ett knep är att när man gör en gryta så gör dubbelt på en gång, istället för att laga mat för fyra lagar man mat för åtta, det tar inte mycket längre tid. Sedan är det bara att frysa in i portionsformar – bra om man tar med matlåda till jobbet.

Nödmat för oss: wok på det som finns i kylen eller en thaiomelett med ris. Oftast har man tillräckligt med rester för att göra en wok om inte har man nästan alltid lite ägg hemma; vispa ihop ägg med lite vatten, vitpeppar och en stänk fisksoja så har du grunden till en thaiomelett – god som den är men blir suverän om du även har i lite fläskfärs (stek den innan du blandar det med ägget).

Katastrofmat: då blir det takeaway. Är det katastrof så är det…





En historisk resa

6 01 2009

utflykt_page_0

I dag packade vi Elliots Bamse-ryggsäck med lunch (kyckling som stekts och kryddats med lite kinesisk soya och sweetchili samt sticky rice), frukt och juice och tog barnen på en historisk resa. Ulf och jag är, som många vet, uppvuxna på samma lilla ort och även om Simon inte bryr sig och Elliot anser att han vet det han bör veta om saken tyckte vi att det var på sin plats att göra en utflykt till våra gamla hoods.

Vi började med att parkera bilen vid Strålsjöns naturreservat där vi tog en promenad för att hitta en väldigt stor tall som ska vara K-märkt för sin ålder, men döm om vår förvåning då vi faktiskt inte hittade tallen. I stället hittade vi en liten glänta i granskogen där barnen satte sig på varsin stubbe och vi dukade upp lunchen. Efter lunchen somnade Simon gott i vagnen, Ulf och Elliot promenerade till bilen för att åka på en sightseeing där Ulf tidigare har bott och busat. Vi möttes upp vid den lilla konsumbutiken där fika inhandlades, innan vi bar oss hemåt åkte vi även förbi huset där jag bodde då jag kom till Sverige och jag pekade ut vägen jag brukade gå till min dagmamma.

Väl hemma igen vaknade Simon och vi avslutade en perfekt utflykt med lite blåbärspaj med vaniljsås.